I lördags skulle vi iväg med några kompisar på kvällen, men innan dess skulle båda hundarna få sig varsitt spår. Sagt och gjort. Men när vi kommer halvvägs i Romeos spår så känner jag att jag är mer stressad än på hugget för att spåra och avbryter därmed spåret, så det fick ligga kvar. Igår hade vi ju barnmaffian här, så då fick spåret ligga till sig ännu mer.

Idag var det dags att ta det, ca 49 timmar efter att det hade lagts ut. Inga problem när vi väl hade lokaliserat vart spåret var någonstans. Mäkta imponerad måste jag säga och detta får mig att vilja prova mera med längder, underlag, liggtider m.m.! För att Romeo ska få lite utmaningar dessutom.

Det är så himla skönt att bo med skogen som närmsta granne, då kan man göra såhär! Har inte funnit bra möjligheter för det innan.

Jag och Romeo under patrullhundsutbildningen, våren 2009.