Jag fattar inte hur mycket energi som kan lagras i en liten kelpiekropp under tiden som tvåfotingarna är sjuka?! Värsting har varit heeelt galen, så idag tänkte jag att han skulle få sig ett spår, blev det längsta han fått spåra hittills. Det slog verkligen över i början av spåret men efter ett tag lugnade han ner sig och markerade till och med små pinnar jättefint! Men det finns inte en unds trötthet hos honom? Tanken slog mig att man skulle lägga ett SKITLÅNGT spår och se hur länge han orkar hålla fokus uppe. Men nja, jag vill ju fortfarande att spår ska associeras positivt så det är lite dumt att chansa – men längre och längre spår ska vi definitivt lägga! Spårdjävulen själv är han.

Sketunge… 🙂