Dagarna går vidare, livet går vidare. Det är jobbigt att den första kärleken på fyra ben inte numera finns kvar i fysisk form men han kommer alltid finnas kvar med en massa minnen, foton och känslor. Att så mycket kärlek kan finnas i och till en sådan liten krabat.

Men som sagt, dagarna går vidare och idag var vi ute i skogen och körde lite patrullering och spår. Vi började med kontrollövning på vind (materiellega) och spårupptag, spår. Värsting vindade först på legan jättefint, men när vi var kanske 10-15 meter ifrån växlade han om till att vinda på spåret, fick tag i spåret och spårade fram till legan. Markerade legan, om än lite för snabbt – jag påkallade att vi hade hittat något där, ägnade lite tid åt det för att sedan fortsätta med spårningen. Riktigt, riktigt nöjd!

Efter det fortsatte vi med kontrollövning ljud, inga konstigheter där heller utan ville snabbt ut mot fig! Check! Romeo fick också genomföra denna övning, han hör ju lite sämre nu på äldre dagar vilket märktes. Han stannade upp och såg ut som han hörde, men sen hörde nog inte mer och fortsatte – tills dess att det kom en ”ahaaaa”-upplevelse. Gammal är äldst och man märker hur många timmar han faktiskt har inom patrulleringen, för jäklar vad han är bestämd när han har markering!

Så småningom bytte vi terräng, en terräng där hade en smal stig med tät, tät skog på sidorna – så som ridåer. Värsting markerade både på vind och så småningom på ljud men hade lite ”problem” att bryta väggen som träden bildade. Ett träningsbehov!

Kul dag som gav mersmak!

 

IMG_7286

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation